...
Vet inte, har nog hemlangtan eller nat. Igar ville jag bara harifran. Blä. Kanske ar som Nancy sa ikvall nar jag sag helt slutkord ut. Att det ar det konstanta oljudet fran flaktarna i kallaren som sliter pa mig.
Det blir liksom aldrig tyst. Nansin. Inte som hemma. Eller Norrland.
Bla.
Brum brum.
Blojtans blupp hej hoj mamma mia fransson ska bada. Plemmonkroppars brams mums i mojsaren.
Ja, lilla gumman, det är inte lätt här i livet. :oP
Du får lov att tänka tillbaka på känslan du hade när du skulle åka från Sverige och allt var ett enda stort blankt papper. Nu håller du på att fylla det med innehåll. Gör det bästa du kan av situationen och njut av dina framgångar. :o)
Tänk på vad Madickens pappa sa när hon var arg på den där fattiga flickan i skolan, som retades hela tiden: "Men har du provat att vara snäll mot henne, då"?
Vi är stolta över hur långt du kommit på så kort tid.
Här hemma är det mesta som vanligt, men vädret är hemskt, med regn och åter regn och svalka. Litet sol har vi fått mellan skurarna.
Igår hittade Caroline och Pablo en bålgeting inne i huset. Den var JÄTTESTOR! 4 cm minst. De är lugnare än vanliga getingar, men om de sticker gör det ONT.
Prova öronproppar och sov gott! Zzzz...
Lilla gumman. Motgångar är bara att ta sig igenom, det kan du! Visst?!
Hoppas du trivs annars där borta, saknar dig massor nu.
Har spenderat denna vecka på landet, med jocke och hans föräldrar. Jättefint väder hade vi de tre sista dagarna nu. Morsan och Sampe var tom och hälsa på oss med båten i går!:P
pusspusspuss Älskar dig sötnos!!
