Äventyr - ett i mängden

Ojoj, nu har det inte uppdaterats sedan i torsdags. Illa, säger Kristin. Men jaja, jag har inte haft nån lust.

Nu var helgen över. Skit är det.

I fredags kväll åkte jag och mötte Kristin på ett ställe i North Reading, där man målar sina egna lergrejer. Man väljer ut en sak man vill ha och sen är det bara att sätta igång. Det blev, precis som Kristin haha, en julklapp och sen en fin mugg till mig själv som ett litet souvernirminne.
Detta var skitkul! Vi satt där från halv åtta till tio (fast det stängde nio). Hon som ägde det sa att det inte gjorde något eftersom hon ändå var kvar och föredrog sällskap sådär en mörk fredagkväll. Men detta lär vi göra om, perfekt present!

Igår jobbade jag på dagen.
Började kl elva och då tog jag Devan till en restaurang för att äta lunch. Det blev Longhorn Steakhouse, vår nyfunna favorit haha, som omväxling till 99an.
Efter det tog jag henne till, hör och häpna, en möbelaffär. Jordan's furniture. Detta, ska ni veta, är en mycket intressant affär. Det är ett mindre nöjesfält. De har: liquid fireworks (fontän med ljus som gör att det ser ut som fyrverkerier), Beanland (där allt är gjort av jellybeans, godiset) trapese school (ja...ganska självklart. Man fick prova på att vara trapetsartist...rätt så coolt). Sen var det ju också så att söta Devan tyckte det var hemskt roligt att titta på allt det andra också. Alltså visningsalongerna med soffor, fåtöljer och sängar. Hon gick runt som en lyrisk liten loppa och kände och satte sig på allt. Riktigt underhålland att titta på måste jag säga. "Oooh, I like this! I love it! That is cool! Woooow! Yes, very comfy!"
De hade där en säng som såg ut som ett dockhus och den blev Dev helt kär i. Hon satt i den och vi gick förbi den minst 10 gånger och jag kan inte annat än hålla med henne. Den skulle jag inte heller tackat nej till när jag var åtta eller så. Det var dessutom plats för tre-fyra pers i den. Cooooolt.

Uppe på en vägg hängde också Red Sox-maskoten: the green monster. Han är lite tuff.


Det där på bilderna är alltså taket över glassbaren och därmed den största banana split jag sett. Schabraket är gjort av Jelly Beans.


Här är Liquid Fireworks

Efter detta möbeläventyr hade jag tänkt att vi skulle åka hem men helt plötsligt poppade det upp en bowlinghall vid vägen så vi passade på att spela lite äkta New England candlepin bowling. Alltså med de små kloten och smala käglorna. Gick bra mycket bättre för mig den här gången men då hade vi också de små staketen på sidorna.
Efter en kort halvtimmes bowling var det bara att åka hem då gymnastik stod härnäst på aktivitetsschemat. Trååååååkigt. Hatar att sitta och vänta bland massa skvallrande amerikanska mammor...blääää.
När vi kom hem igen var jag färdigjobbad.

In i duschen och iväg till Kristin. Hon jobbade kväll så jag gjorde henne sällskap.
Det blev Herrljunga saftglögg och lussebullar framför fyra avsnitt av "My so-called life". Mysigt :)
Kristins värdföräldrar kom hem vid midnatt, men vi satt uppe och babblade och när vi väl var i säng släcktes inte lampan förens nån gång strax innan tre...liiite seg idag. Men bara lite :P

Idag gick vi upp strax innan tolv och det blev blåbärs-bisquits till frukost/lunch. Det är lite som scones, fast ändå inte. Mumma är det sannerligen.

Vid två bar det av till Cambridgeside Galleria för lite julklappsshopping. Jag hittade en bok till Audrey och sen min juloutfit (ajaj, jag skulle ju inte handla till mig själv, illa illa...). Och gissa vad? Sushi till middag :D:D:D:D Förstår inte hur det kan vara så gudomligt gott! Mmmm, med ingefära på också, mums!

Det var storm inatt igen. Eller det skulle vara det men det var ju inget som höll en vaken direkt. Dock var min bil ganska så insnöad på morgonen.
När vi skulle åka till Cambridge var det några plusgrader så det hade börjat smälta. Hua vilka vattenpölar! Var är alla brunnar? Och slask till tusen, fy..

Nu är jag hursemhelst hemma igen och mamma och pappa och systeryster behöver inte vara oroliga för att djävulen har ätit upp mig. Det var bara så himla smidigt att min telefon har börjat få för sig att stänga av sig utan anledning och när jag gick era röstmeddelanden hade jag inte min svenska mobil med mig och ojojoj så det kan gå :P Relax. Jag är inte död, bara så ni vet. Shit happens, liksom.
Ni kan ringa imorgon igen. Vid tio skulle jag tro funkar...

Nu ska man slå på teven strax för lite Desperata Husfruar. Ska bli trevligt :)

God natt Sverige! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0