Suck
Idag ar jag trott. Trott pa barnen, trott pa huset, trott pa att tvatta...trott allmant.
Barnen brakar typ HELA tiden. Nicole sa till mig att det oftast ar lilltjejen som borjar fast man tror att det ar storebror som borjar. Jag sager inte att jag ar en expert pa barn men enligt min asikt sa borjar nastan aldrig lillasyster.
Storebror ska hela tiden verkligen vara storebror. Han ar sa fruktansvart kontrollerande och det ar nastan som att han spelar pappa. Jag vet inte om det beror pa att pappa inte finns i huset och att han kanner att han maste ta pa sig den rollen eller om han ar en kontrollerande person. Vad det an ar sa tycker jag att det ar valdigt jobbigt.
Ex. Lillasyster och jag var i en lekpark idag. Vi hamtar hem storebror fran hans playdate och satter oss for att ata middag. Jag borjar beratta for honom vad lillasyster gjorde i lekparken bl. a. att hon klattrade ovanpa "monkeybars". Storebror far ett "utbrott" och skaller ut lillasyster efter noter och sager att han har ju sagt att hon aldrig far gora sa for hon ar inte gammal nog och nu far hon aldrig mer klattra for hon inte lyssnade pa vad Han sa.
Jag forsoker under utskallningen han delar ut saga till honom att sluta for att han inte var dar och att han inte ar den som bestammer. Han ignorerar mig totalt och fortsatter.
VAD GOR MAN? Jag sager inte att lillasyster ar en angel, for nar storebror har borjat braka kan hon minsann fortsatta. Bada tva ar j*vligt envisa och bada tva ska prompt ha sista ordet sa ingen lyssnar pa mig. Det ar sa otroligt frustrerande och samtidigt ar det ganska skrattretande for jag minns de har braken fran nar jag var liten.
Mamma, forlat jag forstar dig! ;)
Jag antar att detta ar min dos av att barnen testar mig. Lillasyster har hallt pa hela dagen och sagt att hon ar sin egen kropp och att jag inte kan kontrollera den, for att citera "I am my own body and you can't boss me around!" Detta sa fort jag sagt at henne att gora nagot som hon inte tanker ga med pa. Att ata t ex, forst sager hon att hon inte maste ata lunch och sen later det likadant vid middagen. "Jag maste inte ata om jag inte vill" detta sagt med en ton som klart har som mal att reta upp den nya, svenska nannyn. Argh...tur att jag atminstone har lite talamod.
Sa nu har jag klagat av mig lite :P nu kanns det battre. Funderar pa att aka ivag en svang med min gigantiska bil...herregud den ar stor och onodig nagot alldeles.
Naja...hursomhelst.
God Natt Sverige :)
Barnen brakar typ HELA tiden. Nicole sa till mig att det oftast ar lilltjejen som borjar fast man tror att det ar storebror som borjar. Jag sager inte att jag ar en expert pa barn men enligt min asikt sa borjar nastan aldrig lillasyster.
Storebror ska hela tiden verkligen vara storebror. Han ar sa fruktansvart kontrollerande och det ar nastan som att han spelar pappa. Jag vet inte om det beror pa att pappa inte finns i huset och att han kanner att han maste ta pa sig den rollen eller om han ar en kontrollerande person. Vad det an ar sa tycker jag att det ar valdigt jobbigt.
Ex. Lillasyster och jag var i en lekpark idag. Vi hamtar hem storebror fran hans playdate och satter oss for att ata middag. Jag borjar beratta for honom vad lillasyster gjorde i lekparken bl. a. att hon klattrade ovanpa "monkeybars". Storebror far ett "utbrott" och skaller ut lillasyster efter noter och sager att han har ju sagt att hon aldrig far gora sa for hon ar inte gammal nog och nu far hon aldrig mer klattra for hon inte lyssnade pa vad Han sa.
Jag forsoker under utskallningen han delar ut saga till honom att sluta for att han inte var dar och att han inte ar den som bestammer. Han ignorerar mig totalt och fortsatter.
VAD GOR MAN? Jag sager inte att lillasyster ar en angel, for nar storebror har borjat braka kan hon minsann fortsatta. Bada tva ar j*vligt envisa och bada tva ska prompt ha sista ordet sa ingen lyssnar pa mig. Det ar sa otroligt frustrerande och samtidigt ar det ganska skrattretande for jag minns de har braken fran nar jag var liten.
Mamma, forlat jag forstar dig! ;)
Jag antar att detta ar min dos av att barnen testar mig. Lillasyster har hallt pa hela dagen och sagt att hon ar sin egen kropp och att jag inte kan kontrollera den, for att citera "I am my own body and you can't boss me around!" Detta sa fort jag sagt at henne att gora nagot som hon inte tanker ga med pa. Att ata t ex, forst sager hon att hon inte maste ata lunch och sen later det likadant vid middagen. "Jag maste inte ata om jag inte vill" detta sagt med en ton som klart har som mal att reta upp den nya, svenska nannyn. Argh...tur att jag atminstone har lite talamod.
Sa nu har jag klagat av mig lite :P nu kanns det battre. Funderar pa att aka ivag en svang med min gigantiska bil...herregud den ar stor och onodig nagot alldeles.
Naja...hursomhelst.
God Natt Sverige :)
Kommentarer
Postat av: Mary
Men stackare... *kramar*
Hur gamla är barnen egentligen?
Saknar dig nu, min lilla plutt! Hur är det där borta egentligen, trivs du?
Love you!
pusskram
Postat av: Jollebolle
Hej Pillan !
Synd att du inte blev au-pair hos oss, vi som aldrig bråkar med varandra !!! =)
Arvid har sin kompis Kim här som kommit upp från Blekinge. De sover på loftet.
Ha det så kul i Boston.
Kram Joel
Ps/ bli inte arg som en varg för det är inte bra för hjärnan...
Trackback
