Pernilla

Jaha, då var man framme och "insatt" i den nya familjen.

Kom hit efter mycket om och men. Hade hoppats kunna få skjuts av Helen till Starbucks så kunde Audrey hämta mig därifrån men Helen bakade så jag ringde en taxi. Sudburys taxibolag var totalt uppbokade så jag ringde närmaste stad Maynard. De sa att de skulle skicka nån direkt och bilturen från Maynard vad jag vet tar inte mer än 10 minuter.
   Jag bär ut alla min väskor, lämnar mina nycklar, min mobil och stänger dörren till huset. "Då var det avslutat" tänkte jag.  Jag sätter mig utanför huset och väntar på min taxi.
   Det går fem minuter. Det går tio minuter. Det går tjugo minuter och ingen taxi. Det går en halvtimme och ingen taxi.
Sen kommer Mike. Skitapa tänkte jag och vinkade inte ens. Han stänger sin garageport och går in i huset. Jag fortsätter att vänta. Sen kommer även Nancy och barnen. Jag har nu väntat i cirka 50 minuter skulle jag tro. Jag förklara allt för henne och sen ringde vi upp Audrey som nu fick hämta mig vid huset.
   Jag är besviken på Helen. Kanske inte borde vara det men jag känner att jag är det.
Jävla taxibolag som inte kan hitta nånstans.

Men nu är jag här och det känns bra än så länge. Jag kommer jobba lika mycket som förut men det känns som att det inte kommer vara alls lika krävande.
   Devan är glad att hon fått en ny au pair och hon har berättat för alla hela veckan hur mycket hon tycker om sin nya au pair.
Igår bara gick hon omkring och log hela tiden. Samma sak idag :)

Idag har vi varit på rundtur så att jag ska kunna hitta till alla ställen som skola och aktiviteter och doktorn och sånt. Det ska inte bli så svårt då allt utgår från en huvudgata som går igenom alltihopa. Kaka på kaka där men ni fattar.

Har inte mer att skriva nu. Ska passa Devan ikväll men hon kommer sova så jag ska titta på film för mig själv typ :P

Nåja, God Natt Sverige! :)