Pernilla

Efter en helg i "varma" Massachussetts var det lite jobbigt att komma tillbaka till den kalla verkligheten i Vermont. -10C på morgonen kylde ner mitt rum rätt så duktigt. Så duktigt att lilla jag låg och skakade när det var dags att gå upp.

Den här helgen har bara varit så bra. Absolut den bästa helgen på mycket länge.

I fredags kväll gick jag ut med au pair-gänget här i Burlington. Vi var ett gäng på ungefär femton personer med mestadels latinamerikaner. Det var trevligt att träffa alla men jag måste erkänna att roligare kan man ju ha.

Tog en välbehövd sovmorgon på lördagen och packade sedan klart för min resa. Åkte vid tolv och strax innan fyra stannade jag bilen utanför det blågrå huset i Wakefield, MA. KRISTIIIIIIIIIIIN!!!
Äntligen fick vi ses igen. Det var ganska precis en månad sedan vi sågs så glädjen var stor. Vår tid tillsammans denna helg var begränsad till 24 timmar och vi tog till vara på varje minut.

Kl 7 bar det av att hämta Steph och sen åkte vi till en mysig sushibar. Dock blev det ingen sushi utan en nudelrätt med räkor. Gott gott.
Kvällens mål var Joes lägenhet men vi mellanlandade på Vin & Sprit-butiken. Lite gott vin och annat handlades och Kristin kom duktigt ihåg att alkohol måste läggas i bagageutrymmet.

Kvällen hos Joe var så jäkla lyckad. Vi var tre tjejer och tre killar och vi hade så himla roligt. Jag har nog inte skrattar så mycket på åratal. Dessutom gjorde Rob väldigt goda drinkar som smakade banan och ananas. Mmm....
Det spelades beer pong med de legendariska amerikanska plastmuggarna och även om mitt lag (Jag och Rob) var duktigt så var Kristin och Joe oslagbara.
Med Joe som midsommarstång kunde även lite svenska danser demonstreras. (Bilderna har Steph på Facebook...o jösses rädda mig)

Tiden går fort när man har roligt men vid fyra kände vi att vi kanske borde släpa oss hem igen. Steph var för trött så hon valde att stanna till morgonen.

Vid elvatiden började vi försöket att släpa oss upp ur sängen. CambridgeSide Galleria stod på schemat och efter en knapp timme satt vi faktiskt i bilen.
Lite snabb shopping resulterade i ett par jeans och solglasögon för min del. Sen var det dags för den obligatoriska helt underbart goda sushin. Mmmm....finns det något bättre?

Efter detta kände vi oss färdiga och det började dessutom bli dags för mig att tänka på hemfärd.
Vi kånkade och släpade mina saker som Kristin haft i sitt rum och som jag inte kunde ta med när jag flyttade. J*vlar vad saker jag har...jackor till förbannelse...

Lite efter fyra åkte jag och fyra timmar senare genom snöstorm och regn som verkar komma rakt framifrån stannade jag bilen igen här hemma på den snöiga uppfarten.

Det har varit uttröttande med allt bilåkande men när man haft en sånt jäkla bra helg som jag har haft är det inget annat än värt det. Jag är så glad att jag bestämde mig för att åka ner till mitt kära Boston denna helgen och nästa helg ser jag innerligt fram emot Kristins besök.
Tack Kristin för en helt underbar helg!

Hej hopp det är måndag!