Pernilla

Jag blir tokig på denna blogg!

FÖRRA söndagen skrev jag ett inlägg att jag kommit fram till San Francisco, men tro inte att det publicerats bara för att det står så!

Nåväl.

Jag har haft en helt fantastisk vecka med mina fem resekamrater då vi åkt runt och haft det allmänt bra.
    Resan började alltså i San Fransisco. Eller nja, vi fick inte se den staden utan det var bara där den startade.
Det bar av mot Yosemite där vi skulle stanna i två nätter. Vilken fantastiskt vacker plats! Helt otroligt vilka utsikter!
   Vår heldag fick vi vandra lite som vi ville. Jag och min nya vän Claire (från England) bestämde oss för att ta oss upp till toppen av Vernal Falls, då vår guide hade sagt att den var ganska lätt och på asfalt.
   My ass att det var! :P
Fullkomligt utmattad var man efter cirka en och en halv timmes brant vandring konstant uppför. Dessutom behövde man kämpa sig uppför en lååååång bit med blöta trappor där man också blev fullkomligt nerregnad av vattenfallet.
Självklart var det ju värt allt när man väl kom upp till den förbannade toppen.
   Som ett litet paradis med dubbla regnbågar när man såg neråt.


Det var en väldigt mysig plats att äta lunch på kan jag säga :)

Tidigt nästa morgon var det dags att packa ihop tälten igen och slänga sig in i bilen för att börja vår resa mot: Las Vegas!

Tio timmars bilkörning plus pauser. Alltså cirka tolv förbaskade timmar som resulterade i en mycket seg Pernilla med träsmak som hette duga.
   MEN J-VLAR SÅ SJUUUUUUKT ROLIGT VI HADE!!!
Ojojoj! Jag visste redan att en tur med limousin skulle ingå, men visste ju inte vilken sort. Man hade väntat sig liksom den vanliga typen. Den långa bilen där man öppnar taket och står där och är galen :P
   Men icke sa nicke. Vår limo var ett runtkörande fullfjädrat DISCO! Helt sjuuuukt! Det enda som fattades var strippstången haha :D
Det var dryckkylning och videoskärmar och partyljus och musik som hette duga. Allas humör var på topp och det dansades och sjöngs och ja...ROLIGT!

Nästa dag var fri men vi skulle visa oss för vår guide innan tolv. Haha. Tjugo över elva var jag fortfarande död men fick dra mig upp ur sängen och se till att se levande ut :P
   Efter två nätter på marken var vilken säng som helst bekväm och man ville gärna stanna lite längre.
Vi gick ner till poolen, visade att vi levde och fick veta att 7.15 nästa morgon skulle vi åka igen.

Man får inte ödsla sin dyrbara tid! Jäklar vad vi gick och gick och gick. Strippen är lååååååååång!
    Dagen innan hade vi sagt att vi skulle åka berg och dalbanan och kände att det var nog smartast att göra det innan lunch så vi gick till New York, New York där den var.
Upp och ner och fram och tillbaka och woooooooohoooooo! Det fåniga flinet satt kvar länge på mig.
    Dags för MAT! Nu var man hungrig kan jag säga. Tur att då Luxors lunchbuffé fanns. Fruktansvärt mycket mat och så mätt har jag nog inte varit någonsin!
   Fatta att det var svårt att välja efterrätt när det fanns en sisådär 20 olika! Jösses...

Vi gick lite till och efter ett tag gjorde fötterna så ont att jag var smått döende.
   Då var vi påväg till hotellet för en stund vid poolen. Naaaajs. Supernaaajs. Typ.
Där låg vi till solen inte lyste på oss längre och sen var det bara på't igen! Det finns alldeles för mycket att se i Las Vegas, man blir alldeles snurrig. I alla fall jag.
En av mina absoluta favoriter var vattenshowen vid Bellagio. Så vackert och häftigt!
    Den sista vi såg var till tonerna och Sara Brightman och Andrea Bocelli. Pampigt värre.

Klockan var nu midnatt och vi skulle som sagt upp tidigt så vi fick lov att ge upp. In i en taxi där chaffisen inte hade en blekaste aning om var han skulle så man fick peka. Men fram kom vi till slut och vi vila våra stackars fötter. Jag hade liksom blåsor under fötterna!

7.30 nästa morgon satt alla i bussen som denna dag gick vidare mot Grand Canyon.
    I Vegas var det runt 33 grader. I Grand Canyon var det 2.
Jag frös. Så in i hellskotta! Långtights, pyjamasbyxor, vanliga strumpor, knähöga raggsockor, linne, trekvartsärmad t-shirt, en stor hoodie jag lånat av Claire, halsduk och vantar och fortfarande frös jag i min allväders-sovsäck! Hemskt!
  
När vi kom fram och skulle gå mot en utsiktspunkt drog vår guide helt plötsligt fram en kasse och gav oss varsin pappkasse med instruktionen att stoppa den på huvudet. Seriöst?! utbrast vi alla. Ja, det var en fullkomligt seriös förfrågan.
   Vi gjorde som vi blev tillsagda och tog sedan tag i axlarna på den som var framför. Man hörde fnissande turister och kände hur folk pekade. Efter en liten stund ställdes vi upp på led. 1-2-3! Kassarna åkte av och alla blev helt stumma. Woooow! Där var den. Gropen.


Sen var det dags för helikoptertur! DET mina vänner var coooooolt!
   Jag fick sitta fram brevid piloten som förövrigt var hur sjukt jäkla rolig som helst! I hörlurarna kom tonerna till månlandningen medans vi närmade oss Grand Canyon. Sen spelades Mission Impossible.
Vi flög förbi nån slags "pool". "Swimsuits are optional!" förklarade vår coola pilot. Hehe.

På kvällen bevittnade vi solnedgången. Vackert :)

Men sjuuuuukt så kallt det var. Som sagt var jag ju i full mindering men frös fortfarande arslet av mig.
   Jag passade dessutom på att bli magsjuk. Inte kul att behöva gå upp kl halv fyra på morgonen och frysa ännu värre än vad man nyss gjort.
Det var tänkt att vi alla skulle upp och se på soluppgången men jag kände att det sista jag ville var att sätta mig i en bil så jag valde att stanna kvar och försöka sova lite till. Frös ännu mer nu och satte därför på mig ett par jeans och en fleece under hoodien.
  Vaknade till vid sju av att jag svettades som en stekt gris. Blääääää vad varmt det var i tältet!
Fruktansvärt.

Drog mig och mådde dåligt. Sprang fram och tillbaka till toaletterna. Våndades i värmen. Kallsvettades.

Sen kom de andra tillbaka och då var det dags att packa ihop.
   Två av danskarna var gulliga och erbjöd sig att hjälpa Claire att packa ihop tältet så att jag skulle slippa. Jag satt vid sidan av och såg ut som ett lik. Mådde blä.

När vi sen åkte var Colorado River nästa mål.

Där var det vaaaaaaarmt! J-vlar anamma. Minst 35 grader.
    Tur var väl då att det enda som fanns att göra där var att bada.
Fick äntligen i mig lite mat och mådde liiite bättre.

En natt där och vid halv tio på kvällen var det fortfarande så varmt att man höll på att smälta.

Nästa dag mådde jag fortfarande inte bra men lyckades tvinga i mig ett äpple.
    Det var resans sista dag och målet var nu Los Angeles.
En snabb tur i Beverly Hills och till en utsiktspunkt där man kunde se Hollywood-skylten och sen var det klart.

Den här resan har varit något alldeles fantastisk och ångrar inte en sekund för att jag bestämde mig för att åka. Jag har haft så jäkla roligt och träffat alla dess trevliga människor.
   
Nu är jag alltså i NYC men skriver mer när jag känner för det. Nu ska jag gå och lägga mig för klockan är halv ett.

God natt!