Första maj...tre veckor

Idag är det tre veckor tills det är dags för mig att åka till JFK. Kl 15.55 går planet mot Frankfurt. Där landar jag kl 05.30. Nästa Lufthansa-flygning går kl 07.15. När jag är lagomt mycket vrak, kl 09.15, landar jag.

På Arlanda.

Hjälp.

Innan dess är det mycket som ska hinnas med. Ojojoj.
    Först ska jag jobba en vecka till. Lär få jobba i helgen också då mina värdföräldrar firar 19 års bröllopsdag.
Den nya au pairen från Brasilien kommer på torsdag kväll. John stannar en extra dag i Connecticut och tar sen samma plan hit upp som henne.
    Fredag blir det att visa henne runt och förklara hur allt funkar. Ska bli intressant att se hur det går då Julie spådde hennes engelska som väldigt dålig.

Sen är det bara lördagen som heldag kvar.

Söndag kl 13.55 går mitt plan. Burlington till Newark. Newark till San Francisco.
    Där börjar äventyret. Hjälp.

En vecka senare sätter jag mig på ett nytt plan mot New York. Vad som händer där får vi se.

Igår var Ian en riktig goskille. Han var liksom genomsnäll och trevlig hela eftermiddagen och kvällen. Okej att han i stort sett alltid lyssnar på vad man säger, men igår var han liksom extra gullig. Han drog till med spontana kramar och när jag släckte i hans rum och sa god natt fick jag ett "Night...Love ya!" tillbaka.
    Gårdagen i stort var en bra dag.
Min springtur misslyckad då jag satte på mig fel skor. Men det var skitsamma. Solen sken.
Ian var hos sin kompis några timmar och sen kom han hem när jag och Zoe var i full fart med att leka kurragömma. När jag kom på att det kanske var dags att fundera ut vad vi skulle äta till middag kom Julie hem. Med pizza. Då slapp jag det bekymret.
   Sen var det bara allmänt mys resten av kvällen. Barnen hjälpte sin mamma att plantera örter och sen slappade vi alla framför teven.

Fatta alltså! Om drygt 21 dagar LANDAR JAG I SVERIGE!!!
    Det är sjukt.

Hade alla en trevlig valborg förresten?

Kommentarer
Postat av: Mamma

Jo vi såg en nedbrunnen brasa Caroline och jag, men fyverkeriet var desto bättre. Emil verkade lite rädd för brasa och fyverkeriet, han frågade en massa om det men ville inte följa med. Jag avundas inte din hemresa, jag är glad att min är över. Hälsa din underbara familj och tacka för att jag fick vara där.
Kramar från Mamma

2008-05-01 @ 23:14:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0